Kvastekulla Griftegård - kullen som döljer en sjö ...
Svenska Skogskyrkogårdar besökte Kvastekulla Griftegård den 6 maj 2018 då 60-årsfirandet inleddes med besök av bl a Arkitekt Bengt Lundsten ock Professor Ulf Jansson som talade om gestaltningen av griftegården ock kapellet.Jag fann de delar av griftegården som låg på berget, på höger sida när man kommer in via den långa smala vägen genom villaområdet, ge den största skogskänslan. Den stora ängen bakom klockstapeln, den anlagda sjön, de böljande kullarna ock det mycket speciellt utformade kapellet gav en minnesvärd ock fridfull helhetsupplevelse av Kvastekulla Griftegård.
Följ länken för att ta del av vad Landskapsarkitekt Maria Westerdahl skriver om Skogskyrkogårdar
~ (bild 2) Kvastekulla Griftegårds lilla damm ~
Några Fakta om Kvastekulla Griftegård
Planeringen av Kvastekulla griftegård påbörjades 1952. En nordisk arkitekttävling utlystes 1954 för utformningen av griftegården. Den var öppen för nordiska arkitekter och trädgårdsarkitekter. Det vinnande förslaget var utfört av de finländska arkitekterna Bengt Lundsten och Per Mauritz Ålander. Det vinnande förslagets motto var:
"Bevara det vackra lanskapsrummet och utnyttja dess naturvärden med så små ingrepp i naturen som möjligt."
Griftegården invigdes 1959 och det tillhörande kapellet invigdes fyra år senare. Griftegården utvidgades 1991 med kist- och urnlundsfält, minneslund och urnlund söder. 2010 utvidgades griftegården med ett kistgravfält, en askgravlund och en kistgravlund på griftegårdens södra område.
Kåbäcken, som rinner genom området har dämts upp och bildar en central dominerande damm. Öster om dammen finns ett kistgravfält och i den nordvästra delen ligger urnlunden, i sydväst finns en minneslund.
Griftegården påminner mycket om den något äldre Skogskyrkogåren i Stockholm, (Arkitekt Gunnar Asplund och Arkitekt Sigurd Lewerentz 1919-1940). Kvastekulla griftegård bildar ett mycket vackert landskap med spännande arkitektur i en sammanhållen miljö.
Kvastekulla griftegård och kapell kulturminnesförklarades 14 januari 1996.
Landskapsgruppen fick 2010 uppdrag som innebar gestaltning av en ny del, ca 3 ha stor, på den kulturhistoriskt särskilt värdefulla griftegården. Anläggningens modernistiska arkitektur har angett grundtonen för utformningen av de nya gravområdena som innehåller perenn och trädplanteringar, utvidgning av vattenspegel i befintlig bäckfåra, gångbroar, stiliserade vattenstråk med rännor och vattentrappa av vitbetong försedda med utsmyckningar av brons. Uppdraget mynnade ut i framtagande av komplett förfrågningsunderlag för utförandeentreprenad.
Beskrivningen hämtad från beslutet om skydd:
Partille, Kvastekulla griftegård (1959, Bengt Lundsten och Per-Mauritz Ålander), begravningskapell (1963, Bengt Lundsten och Per-Mauritz Ålander). Högt belägen landskapskyrkogård i en dalgång, med ett vattendrag i mitten och väl anpassad till topografin. Särpräglat, högrest gravkapell med spetsigt, fenliknande tak och välbevarad 1960-talskaraktär.
Bohusläns museums historik vid inventering 2002-2005:
Eftersom samhället Partille växte kraftigt under senat 1800-tal och under 1900-talet, anlades först Partille södra griftegård 1903 som en utökning av utrymmet för begravningar. Efter flera utvidgningar blev också denna för trång, och man sökte plats för ytterligare en begravningsplats. 1953 var utredningen om lämplig tomt för en ny gravplats klar, den skulle ligga intill Kvastekulla gård. Genom en pristävling fick man fram förslaget om kapellets och griftegårdens utförande. Vinnarparet, arkitekterna Bengt Lundsten och Per-Mauritz Ålander, från Helsingfors, hade som motto: "bevara det vackra landskapsrummet, utnyttja dess naturvärden samt att göra så små ingrepp i naturen som möjligt". Kvastekulla griftegård invigdes 1959. Kapellet stod klart 1963.
Gården Kvastekulla, på vars mark begravningsplatsen är anlagd, är omnämnd 1565. (Qwasstekulla). Det sista bostadshuset där, som byggdes 1876, revs på 1960-talet, förmodligen i samband med att kapellet byggdes. Trävillan som står där idag är den så kallade Klockvillan, ett f d magasin som byggts om till bostad.
s 16 Två finnar hade 1954 vunnit en nordisk arkitekttävling om utformningen av Kvastekulla griftegård i Partille med mottot "Bevara det vackra landskapsrummet och utnyttja dess naturvärden med så små ingrepp i naturen som möjligt." Arkitekterna hette Bengt Lundsten och Per-Mauritz Ålander och de ritade även det spektakulära begravningskapellet som invigdes 1963. Likt en gigantisk gapande näbb reser sig det kopparklädda taket ur grönskan.
---
s 24 (till bild)
Betongskivor med frilagd finkrossad marmor och svart mjukfog. På klockstapeln är fogen vit. Kvastekulla kapell 1963. ---
s 33
djärv. Kvastekulla kapell däremot låter ingen undgå dess existens med sin vassa taknäbb som utropstecken.
---
s 45 (till bild inifrån på 3kantsfönstret)
Fönsterpartiet i toppen på Kvastekulla kapells höga spets som släpper in ljus över koret.
---
s 51
Kvastekulla kapell hänger över bänkarna en mängd svarta ficklampsliknande plåtlampor i separata sladdar från taket. De heter The Hand Grenade lamp (”handgranatslampa”) och designades av Alvar Aalto till Finska ingenjörsföreningens byggnad i Helsingfors (Aalto 1948-1953). Samma modell användes även i rådhuset i staden Säynätsalo (Aalto 1949- 1952).[68 - 68 Information hämtad från Internet, 2011-05-12, Möbelbasen Danmark samt Larry Speck.]
---
s56
Vad har vi skyddat?
Riksantikvarieämbetet (RAÄ) har hittills gett skydd i form av tillståndsplikt enligt KML 4 kap. för 13 kyrkliga objekt tillkomna efter 1939 inom Göteborgs stift, fördelat på tre beslutstillfällen. >>
s 57
Kvastekulla griftegård 1959 begravningskapell 1963, Partille, Bengt Lundsten & Per-Mauritz Ålander ”Högt belägen landskapskyrkogård i en dalgång, med ett vattendrag i mitten och väl anpassad till topografin. Särpräglat, högrest gravkapell med spetsigt, fenliknande tak och välbevarad 1960-talskaraktär.”
---
s 62
KVASTEKULLA GRIFTEGÅRD MED KAPELL - 1959 / Bohuslän (Partille) Helhetsgestaltad anläggning med landskapsanpassn materialbehandling, skicklig ljusföring, armatur av Aalto.
Finska arkitekter som 1954 vann utlyst Nordisk tävling med mottot ”Bevara det vackra landskapsrummet och utnyttja dess naturvärden med så små ingrepp i naturen som möjligt." Lundsten var även professor vid Tekkniska högskolan i Helsingfors.
Griftegården invigdes 1959 och begravningskapell stod klart 1963. Hela den parkliknande anläggningen är skyddad för sin helhetsgestaltning och samspelet med landskapet, där Kåbäcken och dess dämme är framträdande element. Ligger avskilt på en höjd ovanför ett villaområde.
Klockstapeln står i fonden av uppfarten ett stycke från kapellet. Byggnaderna är samkomponerade via en halvhög, lång mur av betong med överdel av trä. Muren leder besökaren mot kapellets entré, som delvis döljs bakom en mindre mur och växtlighet, liten förgård. Fler byggnader tillkom 2010 och och kyrkogårdsexpeditionen finns i en äldre byggnad kallad Klockvillan från gården Kvastekulla.
Kapellet har expressiv och unik form där den höga takspetsen utgör ett landmärke. Exempel på europeisk modernism. Byggt i suterräng. Fasader av betong med fingraderat marmorkross med svarta mjukfogar, vita på klockstapeln. Kontrastverkan invändigt i ljusförhållanden och material: korets ljusschakt mot dunklare sal; mörkt blankt marmorgolv och vita blankpolerade betongväggskivor mot träpanel upptill, separerade av en smal fönsterkrans. Hängande ficklampslik armatur av Alvar Aalto, ”The Handgrenade Lamp” (1952). Makalöst tystslutande stängningsanordning på dörrarna mellan entréhall och ceremonisal.
Trösteslingan
... En promenad på Kvastekulla griftegård med ord längs vägen.
Karta från Kyrkogårdsförvaltningen i Partille ~ Trösteslingan
...1 av stationerna på Trösteslingan... (bild 3)
Arkitekt Bengt Lundsten
från Wikipedia:
Bengt Harald Lundsten, född 26 februari 1928 i Åbo, är en finländsk arkitekt.
Lundsten utexaminerades 1954 från Tekniska högskolan i Helsingfors. Han var verksam vid Viljo Revells arkitektbyrå 1952–1959 och delägare i dennes byrå i Toronto 1959–1961. Han startade egen arkitektverksamhet i Helsingfors 1962 och var professor i husbyggnadslära vid Tekniska högskolan där 1969–1994. Han bedrev forskning om bland annat ekologiska byggnadsmaterial.
Av Lundstens tidigare verk kan nämnas Kvastekulla griftegård och kapell i Partille (1956–1963), Kortepohja bosättningsområde i Jyväskylä (1964–1968), färjepaviljongen i Långnäspå Åland (1965), Fagersta radhusområde i Håkansböle i Vanda (1969) och saneringen av Trä-Kottby (1970–1977). Senare har han varit ansvarig för restaureringen och ombyggnaden av Tölö spårvagnsdepå till spårvägs- och trafikmuseum, restaureringen av slottet Mauritzberg på Vikbolandet och skärgårdscentret i Korpoström (2003–2004).
Källor:
Lundsten, Bengt i Uppslagsverket Finland (webbupplaga, 2012). CC-BY-SA 4.0
Arkitekt Per-Mauritz Ålander
från Uppslagsverket Finland:
Per-Mauritz Ålander (född 1928), som arbetat för Alvar Aalto, har planerat ett flertal framträdande projekt, många av dem efter segrar i tävlingar.
Bland dem kan främst nämnas Signe och Ane Gyllenbergs konstmuseum på Granö i Hfrs (1980), Vindängens lågstadieskola och daghem i Esbo (1989) samt Kemijärvi kulturcentrum och musikinstitut (1997-98); därtill en serie typdaghem för Esbo stad (1998-99) och Munksnäs daghem i Hfrs (2004) (de två sistn. tills. m. Pär Silén), samt ett flertal stadsplaner, bl.a. Stubbacka i Vanda (1971), Gamla stan i Borgå (1972) och Ingå kyrkby (1978). (Patrick Eriksson)
Några citat om Skogskyrkogården ur Den svenska skogskyrkogården - en bild från norr till söder / Stad & Land nr 136 / Maria Westerdahl
